Kapitel 3✈️
Jag reser mig från den stora stenen och tänker om jag ska gå och knacka på det lilla huset bredvid mig, men jag vet inte riktigt om jag vågar. jag bestämmer mig i Alla fall att gå dit. Det tar ett litet tag innan jag vågar knacka på men till slut lyfter jag min kalla och skakiga hand och gör en svag knackning. Efter en liten stund hör jag steg innefrån huset och jag blir jätte rädd och backar sakta bakåt. Precis när jag ska vända mig om och springa där ifrån så hör jag något eller någon som säger ett högt ”hej”. Jag vet inte om jag ska svara eller springa där ifrån med jag står kvar en stund. Den står och pratat om något men jag förstår inte så mycket. Så jag bestämmer mig iallafall att säga hej till backa.
När jag vänder mig om ser jag att det var en kille som kanske var runt 35 år. Han var väldigt lång nästan tre meter såg det ut som, han hade ett par slitna och håliga jeans, en svart sliten tröja och det läskigaste av allt, en massa ärr i hela ansiktet. När jag hunnit undersöka honom sa han något på enelska det lät typ som ”vill du komma in du ser ganska så trött ut” jag vet inte vad jag ska svara men jag är ganska så trött så jag sa ja.
Hej jag heter cory, sa han med ett glatt skratt när vi satt vid ett runt bord i något slakts kök.
Jag heter Nilea, svara jag med ett svakt ljud. Vi satt tysta en stund och samtidigt kollade jag runt lite.
Rummet vi sitter det är ganska stort med ett runt och trasigt bord, det som ska vara kylskåpet var väldigt litet med ett slitet handtag och en röd kylskåpsdörr.
Men vad gör du hör helt ensam då,frågade han
jag skulle till min mamma i Afrika men planet kraschade och sedan hamnade jag här, svarade jag ganska så kort.
Hur kom du hit då, frågade jag lite tveksamt och ångrade snapt min fråga.
Jag har alltid drömt om att få åka till en djungel, och en dag när jag vaknade sa mamma och pappa att vi skulle på en utflykt. Sedan sa dom bara att jag skulle packa med mig kläder och lite mat och sedan så satt vi i bilen och var på väg till den ”spännande” utflykten. När vi kom fram så gick jag ur bilen. Det första jag såg var en stor skog, jag sprang mot den stora skogen och när jag kom närmare såg jag att det var en djungel. När jag vände mig hörde jag att bilen startade och sedan åkte den iväg, jag sprang efter en liten bit men dom stannade inte. Ja det var min historia, sa den Gamla mannen med tårar i halsen. Jag visste inte vad jag skulle svara så jag bara nickade.
Du får gärna gå och kolla runt i huset, sa han.
Jag reser mig från stolen och går bort mot ett litet rum. jag går över det lilla trappsteget och ser en väldigt smal säng och ett litet skrivbord bredvid sängen med massa papper på och i fönstret hänger trasiga gardiner. Bredvid de rummet var en toa det var iallafall finare där en i dom andra rummen men fortfarande väldigt trasigt och slitet. När jag kollat klart frågade han mig om jag var trött och det var jag verkligen men jag sa att jag inte har någon stans att sova.
men lilla barn du får såklart sova här, svarade han
Då visste jag inta vad jag skulle svara tänk att knacka på ett främmande hus och sedan ska man sova där det går väl ändå inte men jag var ändå väldigt trött och ville inte sovs i den mörka djungeln igen så jag sa att jag skulle tänka på det.
När jag tänkt en stund så bestämde jag för att tacka ja, men jag var fortfarande väldigt rädd. Han visade mig ett litet rum som jag inte hade sätt när jag hade kollade runt för en stund sedan sängen såg inte så bekväm ut men det var nog iallafall bättre än att sova på en sten tänkte jag. När jag gick och la mig typ en timme senare hade jag lite svårt att sova för jag låg och tänkte på att jag låg i någon främlings hus. Fast jag inte ville så somnade jag en då.